Till innehåll på sidan

Biblioteksplan

Skolbibliotek förmedlar kunskap och tankar som är grundläggande i ett informations- och kunskapssamhälle.

”Skolbibliotek förmedlar kunskap och tankar som är grundläggande i ett informations- och kunskapssamhälle. Skolbiblioteket ger eleverna de färdigheter som behövs för ett livslångt lärande. Det ger dem möjligheter att utveckla sin inlevelseförmåga för att de ska kunna ta sitt ansvar som medborgare.”[1]

”Skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen och för att stärka elevernas språkliga och digitala kompetens.”[2]

Mål för skolans bibliotek

  • Att ge skönlitteraturen en central plats i biblioteket och inspirera elever och personal till läsupplevelser.
  • Att tillhandahålla ett utbud av olika medier som motsvarar behoven för de program som skolan erbjuder.
  • Att (tillsammans med lärare) stärka elevernas informationskompetens (söka, värdera och använda information).
  • Att i samverkan med skolledning och personal integrera biblioteket i skolans pedagogiska verksamhet.
  • Att arbeta för en lugn, trygg och inspirerande studiemiljö i biblioteket.

Handlingsplan och ansvarsområden

”Skolor i Stockholms stad ger alla elever tillgång till skolbibliotek med ett uttalat pedagogiskt upp­drag när det gäller läs- och språkutveckling och medie- och informationskunnighet.”[3]

För att förverkliga målen krävs engagemang av både skolledning och personal. Målen i denna handlingsplan utgår från stadens skolbiblioteksplan samt läroplan och kursplaner för gymnasieskolan. Läsår 18/19 ligger fokus på medie- och informationskunnighet.

Samverkansmål

Läroplan, programmål och kursplaner betonar elevens förmåga att arbeta självständigt och ta ansvar för sitt eget lärande. I detta läggs också stor vikt på färdigheter i att självständigt inhämta, bearbeta, granska och tolka information från olika källor. Att aktivt använda resurserna som skolans bibliotek erbjuder som ett redskap i lärandet är en god förutsättning för att eleverna ska erhålla informations-kompetens och uppnå läromålen. Vi samarbetar därför på följande sätt för en progression i de tre årskurserna:

  • Åk 1/språkintro: Biblioteksintroduktion där vi visar bibliotekskatalog och var eleverna kan hitta våra digitala resurser. Fr o m HT 19 schemaläggs detta på mentorstid i september.
  • Åk 1/språkintro: Introduktion i informationssökning och källkritik.
  • Åk 2: Repetition och fördjupning i informationssökning och källkritik.
  • Åk 3: Inledningsvis i kursen gymnasiearbete ges eleverna en sista fördjupning i informationssökning, samt introduktion av vetenskapliga källor. Källkritik och källhantering.

För att skapa ett meningsfullt lärande utgår undervisningen i informationskompetens och källkritik från en av lärarna given uppgift. Detta så att eleverna snabbt kan omvandla teori till praktik. Punkt 2 – 4 sker således i samband med ordinarie undervisning. Varje klass i varje årskurs ska få minst ett besök av biblioteket. När detta ska ske bestäms i arbetslagen. I mån av tid är det självklart öppet för fler typer av samverkan, som boksamtal och dylikt.

Skolledningens ansvar

Skolans ledningsgrupp har det pedagogiska helhetsansvaret och hanterar frågor av programövergripande karaktär. Utöver Stockholms stads skolbiblioteksplan innebär det att:

  • tillsammans med bibliotekarie informera alla lärare om denna handlingsplan.
  • på olika sätt uppmuntra och möjliggöra samarbete mellan bibliotekarier och lärare.

Lärarens ansvar

För att uppnå målen är det önskvärt att lärarna ser biblioteket som ett stöd i undervisningen och bibliotekarien som en självklar samarbetspartner. För att integrera biblioteket i undervisningen behövs ett aktivt, ömsesidigt samarbete mellan lärare och bibliotekarie. Det innebär att:

  • utvecklingsledarna vid terminsstart bjuder in bibliotekarien till arbetslagen, för att planera terminens undervisningstillfällen i informationskompetens i de olika klasserna.
  • ansvariga lärare för gymnasiearbetet/specialiseringskurser bjuder in bibliotekarien till sina ämneskonferenser, för att planera treornas sista fördjupning av informationskompetens.
  • lärare vid planering av övriga större projekt- och temaarbeten informerar biblioteket minst två veckor innan, för att de ska kunna bistå lärarna med materialkännedom och sedan bättre kunna hjälpa eleverna, antingen i klassrum eller i biblioteket.

Bibliotekariens ansvar

De övergripande målen för biblioteket förutsätter ett öppet och tillgängligt bibliotek, fackutbildad personal, samt relevant budget för att kunna tillgodose mediebehovet. Bibliotekariens ansvar är:

  • handledning i informationskompetens (söka, värdera, använda).
  • förvärv, registrering och översyn av bibliotekets medier.
  • att uppmärksamma aktuella litteraturhändelser och inspirera till läsupplevelser.
  • uppdatering av bibliotekets Sharepoint i O365 som utgör ett aktivt redskap för biblioteksinformation och informationssökning.
  • att för sin kompetensutveckling årligen delta i skolbibliotekskonferenser och litterära evenemang samt bevaka forskningsfältet inom biblioteks- och informationsvetenskap.
  • att varje läsår följa upp och utvärdera biblioteksplanens mål i en verksamhetsberättelse där aktiviteter och statistik redovisas.
  • samt övrig daglig verksamhet.
 

[1] UNESCO. Skolbiblioteksmanifest, 1999.

[2] Läroplan för gymnasieskolan, kap. 2.6 Rektors ansvar, 2011.

[3] Skolbiblioteksplan för Stockholm skolor och förskolor 2017-2020, s.1.

Dela:
Kategorier: